Kändistätt på Manhattan

I går (eller i förrgår om man läser detta i framtiden, där Sverige befinner sig) lyckades jag drälla runt på gymmet i över två timmar, mycket tack vare att den tystlåtne, ödmjuke och perverst starke ryssbjörnen med det asmäktiga namnet Yasha Kahn var på plats. Om inte namnet klingar bekant kanske ni lytt mitt råd om att följa Dmitry Klokov på Youtube och skymtat honom där:



Helt enkelt en snubbe som hänger med Klokov, Ilyin, Polovnikov och andra tuffingar. Han avbröt mina pinsamma knäböjsförsök för att påpeka att jag inte verkar koppla in vastus medialis, vilket förmodligen är helt rätt eftersom jag inte minns om jag någonsin haft träningsvärk i den. Hur han kunde se det begriper jag inte men killen har ju lyft förr, så att säga. Jag vet inte om jag begrep helt hur jag skulle åtgärda det men han fick mig att försöka göra wall squats med NOLL avstånd mellan tån och väggen.

Ni kan ju testa själva: Ställ er knäböjsbrett med tårna mot väggen, knäpp händerna bakom huvudet och gå ner i fulldjup knäböj utan att tippa bakåt eller nudda väggen med knäna eller plytet. TOTALT JÄVLA OMÖJLIGT och i strid med flertalet naturlagar skulle jag påstå om jag inte fick se Yasha göra det helt obesvärat. (Och Helena, om du läser, jag utgår från att du kan göra det utan lyftarskor ens.)

Så det är väl bara att börja öva antar jag. Yasha satte sitt knä mot min ländrygg och bände ut mina knän med stenkrossarnävarna, så jag är en smula öm i dag. Men om det där kan vara nyckeln till att få ordning på mina böjsiffror så ska jag gladeligen väggböja flera gånger om dagen tills jag klarar det.

Annars då? Fem reps ryckböj på 65 kg gick ganska lätt vilket känns kul, men 56 kg press var väldigt nära omöjlighetens gräns vilket var närmast traumatiserande dåligt.

Sluta aldrig träna

Jag är helt jävla dum i huvudet när det gäller träning. Totalt hopplös. Ingen borde läsa den här bloggen för inspiration/råd, för jag som enträget hävdar att jag älskar tyngdlyftning lät det ändå gå nästan 5 månader utan ett enda ryck. Jag skyller förstås på flytten till New York men inom 24 timmar från att jag landade så kollade jag upp ett tyngdlyftningsgym, men gick jag med? Näe. Såg jag till att lite snabbt kika in på de andra alternativen för att kunna bestämma mig fort? Näe. Höll jag mig i form med lite böj, mark och pressar under tiden åtminstone? Näe. Är jag en jävla idiot? Jajamensan!

I dag gick jag med i Manhattan Weightlifting Club, samma ställe som jag klev in på med jetlaggen stormande i kroppen min första dag i New York. Det är ca 4 månader för sent och jag lovar härmed att aldrig vara så dum igen. Kan inte ni också lova att inte helt godtyckligen sluta hålla på med det som gör er lyckliga? Det är en jättedålig idé, jag lovar.

Det finns bara två plattformar varav den ena på sant SAK-vis har pajat så betongdammet yr fram under gummimattan när man släpper vikter, det finns inga bockar för högre start eller stötblock. Men det finns Eleiko-stänger och vikter och ett jättestort vanligt bodybuildergym som är själva huvudverksamheten i den här lokalen. Gymet började sin historia 1982 som Better Bodies, numera mest känt för sina måttligt snygga kläder, men har sedan dess bytt namn och heter nu Complete Body And Spa.

Yelp säger att det är stort gay-klientel här men trots rätt slipad gaydar fick jag inga såna vibbar idag (en stad som New York borde ju ha ett riktigt hårt gaygym tycker man. Vore onekligen väldigt coolt). Däremot töltar det runt en del riktigt trickfilmat bitiga bodybuilders av båda könen, men stämningen kändes riktigt bra. Bland lyftargänget var det också föredömligt kamratligt och hjärtligt. Aningen nervös blir man ju när första lyftarpasset sen i oktober sker när John Broz tittar på. Han var på väg hem från Italien men pga New Yorks aldrig upphörande snöstormar denna vinter missade han sitt anslutande flyg, så han passade på att få in lite lyftning. Över lag en supersympatisk (och enorm) snubbe som delade med sig av lite tips och tankar. Den som inte vet vem han är kan spana här eller kolla in hans ständigt underhållande (och skoningslösa) kommentarer på Youtube, som förärats sin helt egna Tumblr.



Så nu tänker jag försöka lyfta så ofta jag bara kan. Jag kan inte i ord förklara hur lycklig jag är över att ha fått svinga skivstång igen. Kroppen kommer kanske inte gilla böj 7 dagar i veckan såhär från kallstart, men nu är det full satsning. I år ska jag rycka kroppsvikt och ta 200 i mark. SLUTA ALDRIG TRÄNA!

Att välja gym: Brooklyn Barbell Club

Jag får inleda med att säga att rubriken ljuger, för det som var Brooklyn Barbell Club har blivit Crossfit Virtuosity. Bilden är från deras gamla lokal, medan de numera huserar ganska exakt 108 meter från huset jag bor i. Men lite arv av gamla inriktningen lever vidare, för de har ett program för olympiska lyft i alla fall, givetvis så där vulgärt gott om stänger och vikter som crossfit-gym gärna har, och läget är ju extremt svårslaget.

Så i kväll har jag varit på introklass. Efter en massa snickesnack om att man borde vara bra på allt (vilket jag spånat kring förr) och naturliga rörelser fick vi göra en liten 21-15-9-stege där jag inte var bäst och inte sämst men i alla fall blev lite illamående av eftersom jag är så absurt otränad.

De har tyngdlyftningspass 3 kvällar i veckan plus öppet gym på söndagar och nån eftermiddagstimme här och var under veckan, som passar illa för mig eftersom jag häckar på kontoret på Manhattan dagtid. Men visst, 3 pass i veckan är ju bättre än inget och man kanske kan slinka in på de WOD:ar som är tyngdlyftningsorienterade också.

Så nu är väl frågan om jag ska gå med. Det stora hindret är priset: Medlemskap kostar 200 dollar i månaden för det obligatoriska crossfit-joxet, och sen 50 dollar i månaden extra för lyftarklasserna, och det krävs troligen att jag går igenom "3 private intro classes" som kostar ytterligare 300 dollar. HEJ OCH HÅ, 3300 dollar på ett år. Det är 8,6 gånger dyrare än SAK där man får träna hur ofta man vill.

Jag vet att det kommer bli mycket dyrare här eftersom det är New Jävla York vi pratar om, men detta har nog passerat gränsen för vansinne. Samtidigt kommer det ju kännas otroligt dumt att ha ett sånt praktgym 108 meter från porten och inte vara medlem.

Kan man hyra en garageplats nånstans och köpa in lite egna vikter?