OK, nu börjar det bli jobbigt. Allt pressande i går gjorde att axlarna var som ett par svullna silikonpattar i dag. Jag fick lite av samma ilande, domnande smärta som när jag hade axelstrul i våras men tack & lov aldrig det där knivhugget in i leden. Jag har ju varit hyfsat skadefri nu ett tag och skulle väldigt, väldigt gärna fortsätta så.
Jag valde att träna lätt både i vikt och repetitioner för att inte provocera axlarna mer än nödvändigt. Treor ryck från golvet på 40/40/40/45/50/50/50 där jag lyckades göra en miss på 50 kg IGEN. Det händer nästan alltid när jag försöker korrigera något i tekniken men om jag bara lyfter utan att tänka så cementerar jag ju bara de teknikfel jag har, vilket kanske gör att jag slipper bomma på 50 men å andra sidan gör att högre vikter förblir utom räckhåll. Suck & stön, jag har verkligen ingen bra ryckperiod nu.
Jag är fortfarande inte tillräckligt konsekvent i draget och landar ofta lite avigt med fötterna. Framför allt är det min högerfot som vill peka utåt mycket mer än det vänstra, troligen för att det är någon muskel som är mycket kortare i höger ben. Det gör att jag blir sned och hamnar lite för brett i botten. Det är svårt att veta hur mycket av detta jag ska kämpa emot och hur mycket man ska låta vara som det är: Kanske är det inget att göra något åt och allt mitt trasslande för att bli liksidig är bortkastat, eller så kommer allt falla på plats när jag får till min bottenposition.
Stötarna fick bli frivändning och sen 5 stöt på 60 kg. Jag gjorde bara 3 set men det räckte när axlarna var så sura. Fotpositionen är inte alldeles tokig numera, men det här med huvudet fortsätter vara svårt. Jag önskar jag kunde göra som Lucas Parker som kom delad etta i "clean & jerk ladder" i crossfit games förra veckan (kolla hur sjuuuukt långt han kränger igenom huvud och axlar vid 38 sekunder in i klippet):
Man måste ju också gilla honom för det episka skägget. Kolla också in VM i efterpress vid 1:07, vilket dock räknas som giltigt lyft i Crossfit. For shame.
Jag vet ungefär hur jag ska göra för att det ska bli rätt men lyckas märkligt nog glömma det i vissa repetitioner. Ett annat problem är att jag tappar låsgreppet i vändningen (som många andra, jorden går inte under för detta) och inte är trygg med att stöta utan att ta om greppet vilket kostar mig tid, och när vikterna blir tunga i framtiden är det ingen bra idé att stå och krångla med greppet för energin till själva överstöten rinner snabbt undan. Kolla hur James Tatum håller i stången vid stöten, dvs knappt alls (och mer bonus för bra skägg):
En sista grej med överstöten är att jag i "dippen" (vad säger man på svenska?) i bland hamnar lite på tå medan man ju får mest kraft om man trycker från hälarna. Att köra femmor stöt på 60 kg i dag var bra för jag fick fler repetitioner på mig att korrigera och den låga vikten gör att det känns ofarligt att experimentera lite. När hältrycket uteblir hamnar jag i efterpress eller måste ner lite väl djupt i spliten.
Jag saknar Helenas granskande blick känner jag. Det är svårt att träna tyngdlyftning helt själv, speciellt när man har så enormt mycket kvar att lära som jag har.
I morgon blir det komplementövningar igen. Inga Klokov-pressar om axlarna fortsätter ömma, men stötdrag/stötmarklyft, frontböj och kanske lite armgrejer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar